Grossenbrode 26/4-16.

Resan närmar sig sitt slut. Om mindre än en vecka räknar vi med att vara hemma i Haninge.
Sedan vi lämnade Spanien har det varit lite si och så med tillgång till internet. Men det är inte samma sak som att livet blir lugnare och mindre dramatiskt för det, inte alls.
Innan vi lämnade Frankrike hade vi beslutat att vi skulle söka oss till en camping som låg ganska högt upp i bergen i Frankrike – med jättefin utsikt.
Vi la in korrdinaterna på GPS-en och åkte och åkte. Vägen blev allt smalare men det blir väl bättre snart tänkte vi. Man blir ju livrädd för att få möte på smala vägar med lösa vägkanter. (Vår bil väger 4.5 ton och jag vill inte gå för långt ut i vägrenen). Ungefär här där bilden är tagen fanns en skylt att det “bara” var 10 km kvar till campingen. Vi hittade ingen lämplig plats att vända så vi fortsatte med förhoppningen att det skulle bli bättre. Det kan väl inte i alla fall inte bli värre tänkte vi.

Vägen förblev i ungefär samma bredd hela vägen. Det var ganska tyst i bilen, tror vi hörde pulsslagen ibland. men båda tänkte vi nog att snart är vi framme., och det var vi.
MEN …när vi glider ner på gårdsplanen ser vi en bom som effektivt stänger av all trafik. Det visar sig att campingen öppnar först den 1 maj ….!!!!
Allt var öde där. Vi såg på varandra och log och sa “på`t igen” … Efter lite tricksande på det lösa gruset kunde vi till slut vända bilen och åka där ifrån.
Det kvällen blev det åter camping Indigo i Lyon. Där känner vi till det mesta.

Denna camping är nog jättefin för personer som gillar att vandra i naturen.

Efter Lyon åkte vi till Bad Bellingen i sydvästra Tyskland. En riktigt mysig ort där vi bjöds på musik i parken samt mycket annat. Dessa dagar var det ca 23-25 grader och den tyska ölen smakade extra gott till orkesterns musik och sällskapet.

Ingen av oss har tidigare hört så otroligt mycket – och fin – fågelsång. När vi vandrade i parken var det som en hel orkester av olika fågelläten. På olika tavlor kunde man också läsa information om de olika fåglarna och hur långt deras läten kunde höras, bl a Näktergalens.

På dessa typer av platser är det verkligen tänkt att man ska kunna sköta om hela sin kropp t ex genom att vandra i denna “barfotapark”. Inte bara det rent fysiska utan både kropp och själ ska man sköta om. Det gillar vi.

Badhuset är ändå det centrala i anläggningen. Alla bassänger håller mellan 33-35 grader. En av bassängerna sträcker sig både ute och inne, du simmar alltså hela vägen. Det är ju så härligt att ligga 35 gradigt vatten när det är minusgrader ute. Men denna gång hade vi ju sommartemp i luften, men det var härligt ändå.

Tre dagar i Grossenbrode i riktigt höstväder, 2-8 grader och regn och hagelskurar. Känns lite konstigt men sån`t är livet. Då är det bra att ha böcker – även talböcker.

I morgon (onsdag) tar vi färjan från Puttgarden./L